lördag 2 juli 2016

Hjärntvätt. Bor du utomlands?

Hej fina kvinnor utomlands!

Jag vill få ut mitt budskap till er. Ni som bor utomlands och känner er mycket långt borta hemifrån. Vågar ni inte göra något annat än det som era män vill att ni ska göra?  Vågar ni knappt säga ordet "Sverige" förrän ni blir utskällda? Här berättar jag om hur det var för mig.

Nationaldagen passerade. Dagen vi firar att Sverige är ett bra land. Mycket har vi att vara stolta över. Midsommardagen passerade. En dag att också fira den svenska maten och de svenska visorna. För mig som levde många år utomlands kunde jag inte fira de dagarna i Sverige. Inte mentalt heller. För att "vara svensk" blev ett skällsord för min man. Han använde det nedlåtande när jag gjorde något fel. Som han tyckte var fel. Det kunde vara maten jag lagade. Det kunde vara att jag visade mig "för självständig". Eller det sättet som jag uppfostrade barnen på.

Min man hade kontrollbehov. Min hjärna (förstod jag senare) kopplade ihop hans skrik med ordet "svensk" och även jag började känna avsmak för att vara svensk. Även jag dömde svenskarna. Men främst hade jag en känsla av att jag helt enkelt skämdes för att vara svensk.

En dag lämnade jag honom. Jag insåg att jag var hjärntvättad. Jag hade tagit över hans åsikter. Hans dömande åsikter. Och jag skämdes - på ett riktigt sätt! - att jag hade dömt andra. Jag började lyssna på mig själv. Någonstans nere i magen fanns ett litet surr av liv som sa till mig: Han har fel. Och utan hans ständiga skrik på mig började jag att lyssna mer och mer på min magkänsla.
Att vara svensk var inte något dåligt! Vad som anses "fint" att ha på sig i hans land är inte vad som anses "fint" i Sverige. Alla länder har olika stilar. Han har annan stil än jag! Och det är så det ska vara! Han hade bara kontrollbehov...
Vi blir självständiga när vi har växt upp och blivit mogna vuxna! - han var bara avundsjuk...
Jag började känna att vi har alla rätten till våra liv, så det inkluderar även barnens rätt till deras liv. Nu uppmuntrar jag mina barn till att fråga sig själva vad DE vill och hur DE känner i en situation. Han hade bara kontrollbehov...

Sen utnyttjade ju min man varje situation med att säga skällsordet "Du är så svensk!" - även om saken inte hade med Sverige att göra. Men eftersom det var mitt land, tror jag att han ville trycka ner mig med något som "tillhörde mig".

Det var underbart att äntligen i år få fira midsommar och sjunga den svenska nationalsången tillsammans med alla härliga fint sommarklädda firande människor!

Det finns en väg ut. Jag var hjärntvättad och tog mig ur hjärntvätten. Ni kan göra det också. Läs böcker/websidor och mogna. Lyssna på magkänslan. Känner du igen dig? Skriv gärna till mig. Jag stöttar dig.

Stora SVENSKA styrkekramar J
Rosa

4 kommentarer: