Hej fina kvinnor!
Hur lever ni med era frihetsberövare? Reagerar ni eller agerar ni? Känner ni att en dag slänger han er dit och andra dagen dit? Ni har ingen kontroll och lever i förvirring? Har ni lämnat honom men känner att det är andra som vill kontrollera er?
Jag reagerade på hans ord. Jag agerade inte. Han gjorde något - jag fick anpassa mig. Bestämde han att något var bra att göra, var jag tvungen att göra det, för gjorde jag motsatsen skulle det få konsekvenser. Jag följde honom som ett husdjur följer sin husse. Skillnaden var att jag är en kvinna, som borde ha haft samma rättigheter som han...
Den här perioden har jag lärt mig mycket om HUR man stärker sitt jag.
Det är svårt efter att ha levt mer än halva sitt liv i självförnekelse. Att ha satt andras värde före sitt eget. Att ha styrts av känslan att man måste följa andras vilja för att duga.
Det är en omprogrammering jag håller på med! Första genombrottet kom efter lång tids terapi att då jag insåg - emotionellt, inte bara logiskt - att jag är VÄRD att älskas.
Men HUR går det till? Hur tänker man på sina egna värden? Hur går man tillväga? Hur når man jaget längst in? Hur bryter man tvångstankarna som säger att man är egoistisk om man "tänker på sig själv", som min man programmerade mig.
Affirmationer!
Alltså att byta ut de negativa tankarna i hjärnan med positiva tankar. Att aktivt säga goda saker om sig själv, så de negativa tankarna i hjärnan "svälter ihjäl". Jag har lyssnat mycket på en härlig austraulienska, Melanie Tonie Evans, som kan mycket om vad som händer i hjärnan. Rekommenderas!
Det gäller alltså att skifta fokus - från honom - till mig! Oj, det har varit svårt! Det är faktiskt JAG som ska se hur JAG vill leva! Jag behöver ta reda på vilka MINA känslor är. Men det gäller att vara enveten när tankarna kommer som säger att "jag är egoistisk".
Här är massa banbrytande sanningar/affirmationer som bl.a. Melanie lär ut:
Mitt värde ligger inte i vad andra tycker om mig.
- Jag behöver inte tillfredsställa alla andra för att duga. Jag duger för att jag är jag!
Jag fungerar helt oberoende av andras idéer och uppfattningar.
- Jag föddes till världen med unika egenskaper - det är dem jag ska bidra med.
Jag har mina värden.
- Mina värden är lika värdefulla som andras - och jag står fast vid mina gränser.
Det är ok att inte passa in. Alla gillar inte mig!
- Helt underbar sanning! Att släppa tvånget att tillfredsställa andras krav!
Om jag håller mina gränser får ingen makt över mig.
- Nr 1! Jag är inte skyldig någon något bara för att jag är deras fru/dotter/syster.
Det är mitt liv, min kropp, mitt val.
- Affirmation att upprepas dagligen! Tills det blir naturligt i mitt liv att jag ska hålla mina gränser.
Jag är inte ansvarig för andras handlingar och känslor.
- Faktiskt! Det som jag hört i åratal: "Du fick mig att..." är hans sätt att bryta ner mina gränser...
Det är mitt ansvar att göra mig själv lycklig - inte lägga ansvaret på andra.
- Det kallas medberoende när jag förväntar mig att min man ska göra mig lycklig. När jag anpassar mig till honom för att han ska älska mig.
Så mycket kärlek som jag ger mig själv får jag tillbaka. Om jag ger kärlek för att få kärlek är det bara villkorlig kärlek.
- I och med att jag tar hand om mig själv kommer jag inte att vilja ha narcissister i mitt liv.
För att jag ska må bra ska jag aldrig ändra mig för en annan - då lämnar jag mitt sanna jag.
- Om han inte tycker om den jag är, varför ska han då vara med mig?
Jag behöver inte bevisa något för någon. Tar de inte mig på mina ord så respekterar de inte mina värden.
- Varningssignal! När jag märker att jag hela tiden måste hålla på och berätta vad jag accepterar och inte.
Säg dessa affirmationerna till dig själv varje dag - så stärker du dig själv :-).
Något som Melanie sa som verkligen fick mig att stanna upp och tänka om:
"The narcissist is the messenger of our wounds - not the healer. /Narcissisten är budbäraren av mina sår - inte personen som botar mig. "
Narcissisten letar reda på mina svagheter, fläker upp dem på köksbordet och använder dem till att bryta ner mig - för sin vinning. Men hade jag inte träffat honom, och konfronterats med en sådan människa, hade jag aldrig varit tvungen att göra detta arbete med mig själv! Ett arbete som gör att jag utvecklas som människa! Ja, jag vet att det är kontroversiellt att jag säger det, men tack vare våra narcissister kan vi bli starkare kvinnor!
Det gäller att vi tar tillbaka ansvaret för våra liv. Att inte lägga onödig ilska på en 3-åring (narcissisten) som ändå inte fattar något och aldrig kommer att fatta något. Att hämnas är helt onödigt också för han kommer bara få energi av det.
Han är som en spindel i sitt eget nät och vi är "flugan". Flugan kan komma loss med influenser/hjälp utifrån, men spindeln lämnar aldrig sitt nät, för det är därifrån han får sin energi. Vi kan bygga upp oss och bli starka, lyckliga kvinnor - till slut. Jo, jag vet, det tar tid. För mig tog det 27 år att bara vakna! Men till slut har vi vunnit för vi är sunda människor. Och han kommer att vara kvar i sitt eget nät.
Vi behöver svara på frågorna:
- Hur vill jag leva? Vad prioriterar jag i mitt liv?
- Vad är min vision för mitt liv?
- Hur tar jag hand om mig själv i mitt liv?
- Vilka är mina gränser?
- Vad tycker jag om? Vad tycker jag inte om?
Vi behöver gå in i oss själv för att lära känna oss själva. Vem vi är. Efter det djupa arbetet kommer vi att känna oss själva och märka varningssignalerna när vi träffar nya människor. Inte för att vi har kunskapen om det, utan för att vi känner det inifrån. För vår självkänsla har blivit stark.
Först när jag ställde mig de frågorna var hjärnan helt tom. Jag hade ingen aning vilka mina svar var. Men jag tog min tid och svaren började komma fram. Jag är inte framme vid målet ännu, men jag har verktygen och ser målet framför mig. Jag lyssnar på andra på Youtube som har nått fram, bl.a. Melanie.
Jag har lagt in länken till en av hennes youtube-sidor här till höger.
Många styrkekramar!
Rosa
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar