söndag 3 februari 2019

Fokusera på mig själv - övning

Hej!

Som uppföljning på mitt blogginlägg: Att skifta fokus från honom till mig.

Jag tog en långpromenad i skogen och gjorde Lisa A. Romanos övning "My inner child". Övningen finns med i hennes bok: "Codependent - now what" och är en djupövning där man kan dra fram massor som man behöver se på och bearbeta. Inte kunde jag ana att jag i denna övning skulle ta fram minnen som jag hade förträngt. Och att övningen skulle locka fram vad jag i framtiden vill göra. Rekommenderar verkligen övningen.

Övningen går till så att man svarar på nedan frågor. Man sätter alltså sig själv i fokus. Frågorna leder - och mitt jobb är bara att vara ärlig med mig själv.

Att validera/bekräfta mina känslomässiga upplevelser

När jag var liten:
- var min favoritfärg...
- älskade jag att...
- och ingen kunde se mig, kommer jag ihåg att jag...
- blev jag jätteglad när jag tänkte på...
- var jag mest glad när...
- brukade jag dagdrömma om...
- önskade jag alltid att jag...
- brukade jag i hemlighet önska...
- var min favoritsyssla...
- och jag visste att ingen såg mig, brukade jag fantisera om...
- var det enda jag önskade mig...
- ville jag bli stor, så jag kunde...
- önskade jag att min mamma kände till och brydde sig om att jag tyckte om...
- önskade jag att min pappa visste och visade intresse av...
- önskade jag att någon skulle lära mig...

I hemlighet har jag idag som mål att bli...
Mitt drömjobb skulle vara...
Om jag kunde skulle jag resa till...
Om jag inte var rädd så skulle jag definitivt...
Om jag inte var rädd för andras åsikter skulle jag...
Jag önskar andra visste att jag...
Min favorittid på året är...
För att jag...
Jag har alltid velat...
Min favoritmusik i bilen är...
Om jag, före jag dör, får göra något fantastiskt, skulle jag...
Min favoritstund på dagen är...
Jag är som mest lycklig när jag...
Det som jag mest vill ändra i mitt liv är...
Det jag verkligen gillar om mig själv är...

Hopp finns om mod finns.
Mod finns om en gnista finns.
En gnista finns om liv finns.
Ta nästa steg i ditt liv fina kvinna! Kan jag så kan du 💓

Styrkekramar Rosa

söndag 23 december 2018

HJÄLP

Ritar i sanden.
Ingen ser att jag skriver HJÄLP.
Alla är upptagna med sitt.
Barnen bygger sandslott och gräver tunnlar.
Vet bara att ordet HJÄLP finns i mig.
Vet att jag måste skriva det.
Bäst att jag suddar ut det så ingen ser.
Bara en känsla i hjärtat. HJÄLP.
Startar datorn.
Skriver HJÄLP på sökraden.
Det som presenteras hjälper mig inte.
Vet inte vad jag ska skriva mer.
Vet bara att ordet HJÄLP finns i mig.

Rosa 2002

söndag 16 december 2018

Vägen ut ur PTSD efter narcissistiskt relation - Så här gjorde jag

Fina kvinnor!

Många kvinnor som har lämnat en våldsam man känner sig villrådiga och tänker "Och nu då?". Du känner dig utlämnad till att bara leva i dina smärtfyllda minnen från relationen. Inte sällan stalkar han dig. När jag lämnade hade jag velat ha en "så-här-gör-du"-manual för jag levde bara reaktionärt i min egen PTSD: hans hårda och kontrollerande ord satt fast i min hjärna och kropp.

Här har jag försökt skriva ner hur jag så att säga "jobbade på mig själv" för att komma ur min PTSD. Jo, det tar tid att hans kontrollerande "röst" i ditt huvud och kropp försvinner, men månad för månad och år för år så försvinner det, om du jobbar på dig själv. Givetvis går det snabbare om du inte har kontakt med honom, men kanske just för att du har kontakt med honom är det bra att du jobbar på dig själv 😊.

PROFESSIONELL TERAPI
- Få hjälp av psykoterapeut, kurator eller någon annan som förstår sig på narcissism. De måste förstå de olika rollerna "narcissism och medberoende" så de kan hjälpa dig. Om de bara tror att du kommer från en "konfliktsituation" och det alltid är "två som träter" kan det ge dig en negativ upplevelse om du går dit, då det inte är ditt fel att du blev misshandlad.  Fråga dem före du startar din första session om de kan hjälpa dig att bearbeta traumat efter våld i nära relation.

KUNSKAP
- Läs på nätet och sök på: narcissism, våld i nära relationer, psykopati, destruktiv/dysfunktionell relation, gaslighting, hjärntvätt,  kontrollbehov, latent våld, misshandel, medberoende, nollkontakt, projicering
- Gå med i grupper på Facebook, där likasinnade finns. Kvinnor som har levt/lever med en narcissistisk man

TYSTNAD - när man bara orkar minimum
- Djupandas: andas sakta in "så magen höjer sig" till max och sen sakta ut med luften ända tills "hela magen är tömd"
- Grunda dig själv, alltså lev här och nu. Sätt gärna på Meditationsvila (svensk)
- Spela musik som får dig att slappna av. Jag har bl.a. hittat Gaia-musik. Jag tycker om den för att man får omedelbart en paus från all oro och kroppen lugnar ner sig. Gaia-musik
- Långpromenad ute i skogen, med telefonen avstängd. Efter en timme kan en välbehövlig tystnad infinna sig i ditt inre. Ingen skriker på dig när du går. Ingen tvingar dig till saker. Just då får du vila

AFFIRMATIONER - att skriva och göra
- Skriv ner vad du är bra på, vilka dina rättigheter är och sätt upp dessa lappar på väggen så du alltid ser dem och blir påmind om dem. Dessa goda Affirmationer kommer djupt in i dig själv när du känner att du är värdig att leva på detta sätt
- Ställ dig frågorna och fundera på svaren: Vem är du/Vad gillar du? Det kan ta ett tag innan svaren kommer - det är helt ok. De kan komma bitvis
- Sök glädje istället för att undvika det dåliga. Tänk på/skriv ner goda händelser eller vackra omgivningar som du upplever under dagen
- Skapa dina egna vanor och rutiner. Är du morgon- eller kvällsmänniska? Du kan skapa små rutiner varje vecka, men i den situationen känner du att "det här är jag!"
- Visualisera: hur skulle det kännas att vara fri från honom? Hur skulle det kännas att leva med någon som du känner dig trygg med? Hur skulle det kännas - även om han stalkar dig - att du känner dig lugn?
- Läk ditt inre, där du rent konkret, med att bara följa instruktioner i en text, ger dina problem till Gud (eller till det du tror på) och ändrar din uppfattning. Följ länk till mitt blogginlägg där jag översatt Melanies text
- EFT - ett sätt att inom några minuter få ner stressnivån. Man "knackar" med fingertopparna på delar av huvud och bröst. Följ Madeleine Magnussons sida

TÄNKVÄRT
- För att det yttre i ditt liv ska ändras måste du ändra ditt inre först
- Acceptera att han är/var som han är - det är inte ditt jobb att ändra honom. Släpp din kontroll över hans liv
- Det gör absolut ingenting att någon är arg på dig eller tycker att du gör fel. Det har inte med dig att göra. Det är bara deras åsikt. Det är inte din åsikt
- Se över din dagliga stress, den på jobbet, stress från din övriga familj och ev. grannar. Mår du bra i dessa relationer? Vad vill du egentligen jobba med?
- Jobba mot att dina tankar, ditt inre och din kropp lever i harmoni.
- Hur var din barndom? Våga se på vad som hände och förlåt dina föräldrar för eventuella handlingar
- I och med dina erfarenheter har du nu en möjlighet att lära dig att äntligen stå upp för dig själv, lära dig att prata gott om dig själv och lära dig gränssättning - att du sätter dina regler för vad som känns bra för dig - och att du berättar för dem i din omgivning vad du accepterar/inte accepterar (på ett lugnt sätt givetvis)

REKOMMENDATIONER
- Vi som levt i stress har ofta låga värden av Magnesium, så Magnesium rekommenderas för att få tillbaka styrka. Magnesium är också ett naturligt val till "sömnmedel". Vid stark ångest fungerar de artificiella bättre, men de påverkar ju andra organ, typ levern får jobba på högtryck
- Läs gärna mitt blogginlägg Ta tillbaka makten över sitt liv där jag ger länkar till alla underbara människor som har inspirerat mig på nätet.
- Jag rekommenderar starkt Lisa R. Romanos bok "Codependent - now what? It's not you - it's your programming". Hon går in i detalj på allt du behöver gå igenom för att komma framåt. Kolla om de olika bok-apparna har "pröva-på-erbjudande" där du gratis kan läsa böcker i 2-4 veckor, och sen avsluta prenumerationen 👍😃. Jag använde Audible.co.uk 's pröva-på erbjudande. Många av oss har ju ingen god ekonomi... Kanske mannen kontrollerar pengarna hos er eller så har ni lämnat och fått starta om på nytt.

Det här har varit delar av min väg. Hoppas du kan dra nytta av några tips!

Stora styrkekramar kvinna - du kan!

Önskar er en välsignad God Jul och Glädjefullt Gott Nytt År!
Rosa

söndag 30 september 2018

Skam - en form av misshandel

Hej fina kvinnor!

Hur känns skam?  Skam är den tunga bördan vi går och bär på. Vi känner skam och dömer oss själva. Skammen sätter sig i vårt inre, i vår mage och i hela vår kropp. Skammen får oss att leva i panik. Vi lever beroende av andras åsikter. Skammen får oss att känna att vi inte duger till och vi måste göra mer och mer; ge mer och mer av våra krafter, som vi inte har. Paniken bränner i oss.

Hur kommer skammen till oss? Det är alltid någon som har sagt något till oss. Någon har lärt oss att känna skam. Våra misshandlare manipulerade oss och hade tagit reda på våra svagheter - och fick oss att ta emot skammen. För vi ville ju bli älskade.

Exempel på hur min man, under vårt äktenskap, ville få mig att skämmas: Du har syndat! Ni svenskar bryr er bara om er själva - ni bryr er inte om familjen! Bjud på vad du har - annars känner sig våra vänner förolämpade! Så hemsk du ser ut med din hårväxt! Sitter du bara här och inte pratar med de andra - jag skäms över hur osocial du är! Haha, du ville jag skulle fråga dig före jag körde din bil! Vakna, vakna - hur kunde du somna nu - vilken dålig fru du är! Du måste göra något åt din dubbelhaka/celluliter/hår - jag vill inte folk ska säga att min fru ser äldre ut än mig!

Exempel på vad han sa efter att jag hade lämnat honom: Skäms du inte för att ha lämnat mig? Skäms du inte för att du hade så lite tro på Gud? Skäms du inte för att du inte orkade kämpa för vårt äktenskap? Du är en dålig mamma! Så svag du är som inte vågar ha kontakt med mig!

Skammen låser oss, vi kan inte utvecklas och växa.

Nummer ett är att förstå vad som egentligen har hänt. Ställ dig frågorna: Får han mig att skämmas? Är jag verkligen så fel? Varför säger han så? Har han rätt att säga så? Kan han ha fel? Var i min kropp känner jag smärtan? Kan han älska mig när han säger så - är det inte det motsatta? 

Nummer två är att ta tillbaka sin medfödda rättighet: Att känna denna skam kan inte vara rätt - jag har rätt att må bra! Jag har rätt att leva i lugn och ro. Jag har rätt att leva i glädje - utan att någon ger mig skam. Läs mitt inlägg om hur du distanserar dig från honom: Att skifta fokus från honom till mig

Förstå att det är hans dåliga självkänsla som han "lägger på dig". Han klarar inte av att bära hans rädsla själv. Han känner att han inte duger.
Frågan är: Ska du ha ansvar för hans dåliga självkänsla? Ska du ta emot hans skam? Självklart inte.  Och om han tycker du är så dålig och vill få dig att skämmas hela tiden, varför stannar han då kvar vid din sida? Han är fri att gå.

Du är en underbar medmänniska! Du har empati med alla! Börja bara lägga ansvaret där ansvaret ska ligga.

Lev fina du 💓💓💓

Kram
Rosa

onsdag 12 september 2018

Om han verkligen älskade mig skulle han ha...

Hej fina systrar!

Jag vill läka mina minnen. Jag vill gå vidare i kärlek. Hans hat och dysfunktionella beteende ska inte få vinna. Jag vill lära mig om relationer. Hur bra relationer fungerar.

För mig är det läkande att få att skriva ner hur det ska vara i ett äktenskap. Jag beskriver nedan hur han skulle ha respekterat mig. Hur han skulle ha frågat mig om mina åsikter och också låtit mig få ta plats i äktenskapet. Så jag tänkte på hur ett sådant äktenskap skulle se ut, tog hans själviskhet och manipulationer och vände på det! Jag har gjort det i ett tidigare blogginlägg, men nu beskriver jag mer utförligt hur jag egentligen skulle ha blivit behandlad.

Så här skulle min livskärlek och äkta man egentligen ha uppfört sig mot mig - om han hade respekterat mig och älskat mig:

HAN SKULLE HA...
... gett mig friheten att vara mig själv
... låtit mig ha andra åsikter än honom
... litat på att jag hade förmågan att göra goda val
... med hans ord och handling, försäkrat mig om att jag kunde lita på honom
... varit lyhörd och frågat mig om mina behov
... respekterat mig så jag kände mig säker att kunna prata om vad som helst
... tagit upp diskussionsämnen, där vi inte var ense, i lugn och ro
... kunnat kompromissa
... gett mig tryggheten att vi var ett "vi"
... bett om förlåtelse om han hade höjt rösten mot mig
... frågat mig om mina behov - som jag frågade honom
... varit medveten om sina egna gränser lika väl som han respekterade mina
... lyssnat på mina åsikter och kommit ihåg dem
... berättat varför han älskade mig - utan att ha utnyttjat situationen för att få något av mig
... kramat mig varje dag - bara för att ge mig stöd och trygghet
... sagt att jag var vacker i alla frisyrer - vilken jag än valde
... vänligt frågat mig om jag frös om jag inte hade mycket på mig en vinterdag
... prioriterat mig och gett oss tid till tvåsamhet
... sagt att han var stolt över att få vara vid min sida ute bland folk - oavsett vilket klädval jag valde den dagen
... frågat mig, om han ville se på något som jag för tillfället hade i handen, inte ryckt det ur min hand
... firat vår bröllopsdag
... firat mig på mina bemärkelsedagar
... varit tacksam och glad då jag hela tiden lärde mig att laga nyttigare mat
... varit intresserad av hur han kunde bli en bättre medmänniska
... sett det goda i andra
... respekterat mig och frågat mig om det var ok att, för kvällen, lämna mig och barnen - om någon behövde hans hjälp
... respekterat att jag kom från en annan kultur som inte alltid reagerade på samma sätt som människor från hans kultur
... respekterat mina val i det förflutna - tiden före honom
... tackat mig för allt jag gjorde i hemmet för att alla skulle må bra
... respekterat min personliga stil
... uppfört sig respektfullt mot mig, var vi än befann oss, även om vi tillfälligt var oense om något
... hållit min hand på promenader och låtit andra se oss
... kommit med te/medicin etc till mig och sett till så det var tyst så jag fick vila, då jag var sjuk
... respekterat mina föräldrars levnadsstil
... prioriterat mig före sin barndomsfamilj
... försvarat mig då hans farbror drev med mig
... sett det goda i mina kompisar, bara för att jag hade valt dem, inte anklagat dem för saker
... anpassat sig till mina kompisar, när de besökte oss, och prioriterat mina samtalsämnen med dem, inte styrt alla samtalsämnen runt honom
... prioriterat mig och barnen - sen hjälpt utomstående
... respekterat mina åsikter om barnuppfostran, och uppmuntrat till kompromisser där vi var oense, inte hotat mig med att det var han som bestämde över barnen
... pratat gott om mig framför barnen
... litat på mig som mamma - att jag gav barnen tillräckligt med mat
... lekt med barnen och vi skulle ha lekt allihop tillsammans som familj
... respekterat att jag ville läsa svenska godnattsagor för barnen
... lagt minnena av ett problem bakom sig - efter att vi hade kommit fram till en kompromiss
... varit öppen till att gå i professionell äktenskapsrådgivning - då vår relation skulle vara det viktigaste i hans liv

NÄR HAN... SKULLE HAN HA...
... pratade hans eget språk med hans familj och vänner ... översatt för mig, utan att jag behövde be honom
... vaknade på morgonen ..... frågat mig om jag sovit gott och vad jag ville göra den dagen
... hade behov av sex... respekterat mitt nej om jag var trött
... inackorderade oss i sina föräldrars hem ... prioriterat mig och sökt lägenhet direkt - inte väntat två år
... (vi) bodde hos hans föräldrar... prioriterat mig då han kom hem från jobbet

Nej, han respekterade mig inte. Jag visste inte heller att min man måste ta hänsyn till mig! Så jag accepterade motsatsen, manipulationer, hot och förnedringar, som om alla äktenskap fungerade så där... Vad är jag värd? Jag är värd att han som säger att han älskar mig visar det i handling.

Till hans försvar så försörjde han mig då jag var hemmafru och inte förvärvsarbetade, köpte en bil till mig så jag kunde komma till affärerna och hindrade mig aldrig att gå till kyrkan. Men detta var ju självklarheter och hans skyldighet! Likaväl som jag skötte all markservice hemma.

Fina ni, får ni något av ovan? Jag hoppas verkligen det 💗💗💗.

Styrkekramar
Rosa

söndag 15 juli 2018

Hans förvrängda syn på vårt liv och vår separation

Hej fina kvinnor!

Mitt ex har en annan uppfattning om vårt liv tillsammans, än vad jag har. I hans värld var han en god make till mig. Så här säger han:

Jag tycker familjen är det viktigaste av allt. Jag skulle aldrig krossa familjen och lämna dem. Min fru övergav familjen!
Jag tycker också att familjen är viktigast. Det var därför jag stannade hos honom så länge - i tron att det var bättre för barnen "att ha båda föräldrarna under samma tak".
Istället för att svara på frågan Vem som lämnade hemmet så kan man fråga sig Vem orsakade brytningen?
Svaret är: Hade han inte misshandlat mig så hade jag inte behövt lämna. Jag behövde rädda mitt liv.

Jag har alltid älskat henne!
För honom är kärlek en mentalt romantisk idé.
Den äkta kärleken måste visas i handling med omtanke; att han lyssnar på mig, respekterar mina åsikter och kompromissar med mig där våra åsikter går isär.
Han respekterade inte att jag hade en annan åsikt än han. Jag var tvungen att göra som han sa. Annars...

Jag har aldrig misshandlat henne! Hon fick göra vad hon ville!
Ja, jag fick ta bilen och åka och handla saker till vårt hushåll och barnen.
Ja, jag fick köra till olika städer. Han visste såklart om var jag befann mig.
Men det var när han inte gillade vad jag hade köpt, vad jag hade sagt, att det gått åt mer pengar än vad han trott, som han skrek på mig, kallade mig idiot, drog i mitt hår, smällde drickglas i golvet och allt annat han gjorde mot mig.
Sådant är misshandel.

Om någon pressar honom med att prata om hans uppförande mot mig, kan han bli aggressiv och försvara sig med:
Hon fick mig att börja dricka! Hon la sig före mig på kvällarna och brydde sig inte om mig!
Jo, nog drack han mer och mer men alla är vi ansvariga för våra egna handlingar.
Och varje kväll orkade jag inte vara uppe sent, utan bara några gånger per vecka. Varje morgon väckte jag ju barnen och fick iväg dem till skolan. Han gick aldrig upp med barnen, utan låg och sov tills han behövde gå upp... På helgerna med...
Han såg inte till mina behov.

Han ser sig alltså som Hjälten och Martyren men men tänkte egentligen bara på sig själv.

Han säger att OM jag kände mig felbehandlad, så var det inte hans fel. Han hade för mycket press på jobbet och han hade ingen aning om han, i så fall, uppförde sig dåligt mot mig. Så han tar inte på sig ansvaret för sina handlingar.

Alla gör vi våra egna val. Stanna i misshandel eller lämna. Valet är alltid svårt. Speciellt med barn inblandade. Ibland tror vi att det är bättre för barnen att vi stannar, ibland tvärtom. Jag klandrar inte mig själv att jag stannade så länge som jag gjorde - jag kunde inte göra annat.
Idag lär jag mina barn att tänka själva och lyssna på sin inre röst. Endast om vi lever inifrån och ut lever vi i sanning.

Många styrkekramar!
Rosa

söndag 25 mars 2018

Hur klara av ett samtal med en narcissist

Hej fina kvinnor!

Jag är inne i skilsmässoprocessen. I och med bodelningen så kände jag att det var bäst att prata med honom på telefon. Inte bara texta.

Jag hade hittills inte vågat prata med honom - av rädsla att han skulle knäcka mig med sina härskarmetoder. Och självfallet också för att det inte fanns någon anledning då jag inte vill ha med honom att göra.
Dagen före, när jag tänkte på samtalet, såg jag fram emot det. Inte för att han skulle tillföra lycka i mitt liv, utan för att jag kände för denna utmaning. Jag ville se hur pass stark jag hade blivit. Ja, kalla mig tokig 😊.
Någonstans inom mig fanns/finns viljan att han inte ska vinna. Att han inte ska kunna påverka mig längre. Att mina gränser ska vara starka som stenmurar. Att jag har kommit ur medberoendedansen och har läkt tillräckligt för att leva mitt liv som jag vill leva det. Jag har hört Melanie Tonia Evans så många gånger prata om att man bör utvecklas till den punkten att narcissisten inte påverkar en längre.

På morgonen av dagen D lyssnade jag på stärkande Youtube-klipp. Nyligen har jag hittat fram till:
The Little Shaman . Hon lär ut massor om narcissism och hennes sätt att prata boostade mig mentalt dagen D för att fokusera på styrka. Hon har en kraftig röst och lär bestämt ut sanningen om narcissister.
Jag gjorde meditativ Avslappningsövning och bad till Gud om lugn och att jag skulle, om något, känna medlidande med honom. Utan att det inkräktade på mina gränser.
Jag tog fram, la på bordet och hängde upp på väggen framför mig:
- olika planscher med affirmationstexter som jag hade skrivit ned för ett tag sen
- en stor bild på Jesus så jag skulle få styrka och hålla mig ödmjuk
På ett bord längre bort satte jag på Youtube med ett humorprogram, på låg volym. Ett program som lätt får mig att skratta.
På ett papper skrev jag ned:
- vad jag trodde att han skulle säga + vilka svar jag då skulle använda
- olika påståenden/frågor jag kunde använda för att styra samtalet från hans skuldbeläggningar till frågor om bodelningen
Jag laddade ner ett inspelningsprogram på telefonen, så att det skulle dokumenteras vad vi båda sa.

Jag var nu redo och ringde upp honom. Han lät väldigt trött och berättade hur dåligt han mådde och tyckte att jag skulle dra tillbaka skilsmässan. Men argumenterade samtidigt för hur han skulle få av mina tillgångar...
MEN denna berättelse ska inte handla om honom 😊. Det som var underbart var att vad han än klagade på och skuldbelade mig för så avbröt jag honom med att styra in samtalet på de konstruktiva frågorna.

Jag blev inte rädd! Jag stod upp för mig själv och sa NEJ.

- Jag sa NEJ till att avbryta skilsmässoprocessen
- Jag sa att jag har MIN åsikt och han har sin
- Jag sa NEJ till att vi skulle gå över till att prata på telefon fr.o.m. nu (som han ville)
- Jag avbröt honom då han beklagade sig över att han minsann hade jobbat dag och natt för familjen, med att säga att jag också hade jobbat dag och natt
- Jag sa att han borde ta stöd från experter i hans svåra stund
- Jag sa att det var min ide att ringa honom för att prata bodelning. Barnen hade inte påverkat mig, som han trodde. Jag sa att det inte är någon ide att han tjatar på barnen så de ska påverka mig, för jag gör som jag vill. Jag sa att barnen inte kan påverka mig.

Ibland avlägsnade jag mig från telefonens högtalare och log inom mig när jag tittade på humorprogrammet. Ibland såg jag på Jesusbilden och kände lugn. Ibland tittade jag på mina anteckningar och ringade in vilken härskarteknik han utnyttjade.

Efter samtalet körde jag avslappning för att se till att inget av hans ord hade fastnat någonstans i min kropp.

Han berörde mig inte. Jag vågade säga precis vad jag ville. Jag hade äntligen styrkan. Jag hade vunnit. Han kunde inte knäcka mig med hans ord längre. Jag hörde hans röst och den hade ingen makt över mig längre. Han var han. Jag var jag. Två olika personer. Jag kunde säga sanningen och var inte rädd.
Snart är vi skilda.

Alla härliga fina kvinnor, fortsätt kämpa med självkänslan! Kan jag så kan ni. Från det första NEJ-et ni säger kan det bara gå framåt😍.

Många styrkekramar
Rosa